Leppänen Arkitekter omtalade i Rakennuslehti
En artikel om Kari Leppänen och Leppänen Arkitekter publicerad i Rakennuslehti den 3 oktober 2025.
Det har varit mycket nära. Så svarar den Helsingforsbaserade arkitekten och företagaren Kari Leppänen när han tillfrågas om han i denna konjunktursvacka har funderat på att sälja sitt eget företag, Leppänen Arkitekter Ab.
Större företag köper upp små företag som har goda referenser och kompetens. Det är en kontinuerlig trend inom planeringstabellen [branschen].
”Jag driver ingen försäljning med kniven på strupen. Nu skulle det emellertid vara ett gyllene tillfälle att börja förbereda sig för en konjunkturuppgång — på ett eller annat sätt. Jag vill ännu få uppleva den kommande uppgången”, säger företagaren som trivs med sitt arbete.
Tiderna har sannerligen inte varit enkla. Byrån har planerat nybostadsobjekt, men många projekt startar inte nu. Renoveringsbyggandets andel har ökat i arbetsstocken, och byrån upprättar dessutom byggnadshistoriska utredningar.
Nu har företaget bland annat ett fasadprojekt för två 17-våningars flerbostadshus i Mattby, Esbo, under arbete, där de gamla sandwichelementen rivs och ersätts med nya fasader av tegelplattor. Husen byggdes på 1970-talet.
Enligt Leppänen skulle byrån gärna vara mer involverad i regionala utvecklingsprojekt som vid sidan av renovering också innefattar kompletteringsbyggande.
De svåra tiderna syns i omsättningen, som för Leppänen Arkitekter sjönk med ungefär 26 procent år 2024. Några av företagets arkitekter är permitterade, och byrån har flyttat till billigare lokaler i Esbo.
Kari Leppänen tror att starka och kompetenta byråer klarar sig, även om det ibland är svårt. Som företagare har han upplevt många krisperioder. ”Företagande kräver kolonnnerver [järnnerver].”
Det skulle vara fint för honom att erbjuda jobb åt unga arkitekter som tar examen, men nu finns det ingen möjlighet till det. De ungas arbetssituation är dålig inom hela branschen. Det är tråkigt, eftersom det är viktigt att få erfarenhet.
Det finns ändå vissa ljusglimtar på marknaden. Enligt Leppänen har anbudsbegäran kommit in mer i år än förra året, till exempel inom renoveringsbyggande.
Byrån har nätverkat med branschens aktörer, och inom ramen för samarbetsnätverket gör företag även gemensamma anbud. I upphandlingar kan kraven enligt honom vara orimligt stränga för planerare.
”En liten aktör klarar inte av att uppfylla dem. Därför är samarbetet viktigt.”
Leppänen beklagar att priset i många anbudstävlingar är det viktigaste kriteriet. Då hotar planeringens resurser att bli knappa och slutresultatet blir inte bra.
Arkitektens arbete och företagande är för Kari Leppänen en skapelsens [ödets] bana. Hans far, arkitekten Kaarlo Leppänen, gjorde en lång karriär och arbetade som kontorschef på Alvar Aaltos byrå. Fadern hade senare en egen arkitektbyrå.
”Jag växte upp mitt i arkitekturen. Jag arbetade på min fars byrå, men jag har strävat efter att skilja mig från honom och Aalto och gå min egen väg”, betonar Leppänen.
Finlandiahuset förenade far och son. Kaarlo Leppänen arbetade på Aaltos byrå när denna som kontorschef ansvarade för planeringen av värdebyggnaden. Som ung arkitekt fick Kari Leppänen i sin tur vara med och planera den invändiga renoveringen av Finlandiahuset vid sin fars sida, ett projekt som stod klart år 2001.
Leppänen grundade sin egen arkitektbyrå redan år 1989. Projekten har redan uppgått till över 500. Byrån har bland annat planerat renoveringen av Didrichsens konstmuseum på Granö i Helsingfors.
Ett av projekten var utvidgningen av Vanda rätts- och polishus, som kom till sonens byrå för planering på grund av sjukdom. Fadern fördes i rullstol för att titta på byggnaden efter dess färdigställande.
”Han såg sig omkring i salen med ett nöjt uttryck. Jag tänker att han funderade på att pojken har blivit en man.”
Arkitektbyrå Kaarlo Leppänen sammanslogs år 2005 till en del av Kari Leppänen Arkitekter. Det sammanlänkade två generationers livsverk.
Finlands tillstånd oroar Leppänen, som har arbetat som arkitekt i 40 år. Människor är tillbakadragna i sig själva och tämligen lama. ”Samhället behöver nu väckare och innovatörer. Arkitekturen och byggbranschen måste finnas med i den skaran.”
Som exempel på innovation nämner han miljökonstverket ”KIDE” av belysta glaskuber som genomfördes som en del av Helsingfors kulturhuvudstadsår år 2000, vilket han planerade tillsammans med Peter Ch. Butter och Dusan Jovanovic.
Stiftelsen för miljökonst belönade det som Årets miljökonstverk 1999. Arbetet fick sin början i en trasig glasskiva som arkitekterna inspirerat studerade på byrån.
Han beskriver sig själv som en innovativ person. Ju svårare situation, desto mer vill han utveckla något nytt. ”Jag har en barnslig entusiasm.”
Inom arkitekturen saknar han mer mod att göra saker mänskliga, det vill säga till exempel mindre i skala än vad som görs nu. Byggandet får inte vara för tätt. ”Vi borde titta noggrannare på var effektivare och högre byggande lämpar sig.”
Enligt honom skulle man till exempel i Mellersta Böle i Helsingfors väl kunna bygga ovanpå banan.
Byråns omsättning var 0,4 miljoner euro år 2024. Den sysselsätter fyra personer.
Planeringsobjekt har bland annat varit renoveringen av Didrichsens konstmuseum, den invändiga reparationen av Finlandiahuset, reparationerna av Honkanummi kapell och Sandudds kapell samt reparationen av Hagalunds köpcentrum [Tapiolas köpcentrum]. Idag sysselsätter flera bostadsbolags renoveringsbyggnadsprojekt byrån. Byråns specialkompetens är reparationsplanering för skyddade värdebyggnader.
Kari Leppänen utexaminerades som arkitekt år 1995 från Uleåborgs universitet. Han har före sin examen arbetat vid flera olika arkitektbyråer både i Uleåborg och i Helsingfors.
Leppänen grundade sin egen byrå först som öppet bolag år 1989 och år 2002 blev det ett aktiebolag. Senare anslöts Kaarlo Leppänens byrå till den. På så sätt föddes Leppänen Arkitekter år 2018.
[Image 2327]